Laktosintolerans eller komjölksallergi: vad är skillnaden?

Du dricker ett glas mjölk och får ont i magen en timme senare. Eller så äter du en bit ost och det börjar klia. Båda reaktionerna har med mejeriprodukter att göra, men orsaken kan skilja sig åt. Laktosintolerans och komjölksallergi blandas ofta ihop, trots att det rör sig om två skilda tillstånd som kräver olika sätt att hanteras.

Den grundläggande skillnaden

Vid laktosintolerans är det sockret som ställer till problem. Kroppen producerar för lite laktas – enzymet som bryter ner laktos, alltså mjölksocker. Den osmälta laktosen blir kvar i tarmen, där bakterier bryter ner den. Resultatet blir gasbildning, magknip och diarré.

Vid komjölksallergi är det i stället proteinet som är boven. Immunsystemet uppfattar proteinerna i komjölk som ett hot och reagerar på dem. Det kan ge allt från lindriga symtom som hudutslag till allvarliga reaktioner, exempelvis svullnad i luftvägarna.

Kort sagt: laktosintolerans är ett problem med matsmältningen, medan komjölksallergi är en immunreaktion.

Besvären jämförda

Låt oss ta en titt på hur de skiljer sig åt sida vid sida.

	Laktosintolerans	Komjölksallergi
Orsak	För lite laktasenzym	Immunreaktion mot mjölkprotein
Besvär	Magont, uppblåsthet, diarré, gaser	Hudutslag, klåda, svullnad, andningsproblem, illamående, magbesvär
När?	30 minuter till 2 timmar efter konsumtion	Inom minuter till 48 timmar, beroende på typ av allergi
Allvarlighetsgrad	Besvärligt, inte farligt	Kan vara allvarligt till livshotande
Hur många?	Uppskattningsvis 2-12 % av befolkningen	2-3 % av små barn, <1 % av vuxna
Växer man ur det?	Nej, ofta värre med åldern	Barn ofta ja, vuxna oftast inte

Hur vet du vad du har?

Det finns inget enkelt hemtest som ger ett säkert svar, men vissa ledtrådar kan hjälpa dig att avgöra vad det rör sig om.

• Titta på symtomen. Laktosintolerans ger nästan alltid mag- och tarmbesvär. Det handlar om uppblåsthet, magont, gaser och diarré. Komjölksallergi kan också påverka magen, men ger ofta även andra symtom som hudutslag, klåda, svullna läppar eller tunga och andningssvårigheter.
• Lägg märke till hur snabbt besvären kommer. Vid laktosintolerans tar det oftast 30 minuter till 2 timmar innan besvären kommer, eftersom laktosen måste nå tarmen först. Vid allergi kan en akut reaktion uppstå inom minuter, men det finns också en fördröjd form där symtomen visar sig först efter 2–48 timmar. Den senare ses främst hos små barn.
• Se om små mängder påverkar dig. Vid laktosintolerans tål många små mängder laktos, till exempel en skvätt mjölk i kaffet eller lite choklad. Vid allergi kan även mycket små mängder utlösa en reaktion.
• Var uppmärksam på ost. Hårda ostar som gouda och parmesan innehåller nästan ingen laktos. Klarar du dem men får besvär av mjölk, talar det för intolerans. Reagerar du även på ost, är allergi mer sannolikt.

När bör du söka vård?

Misstänker du komjölksallergi bör du kontakta vården, särskilt om du upplever svullnad, andningsbesvär eller hudreaktioner. Allergi kan vara allvarligt och behöver fastställas med medicinsk utredning.

Vid misstänkt laktosintolerans kan du själv prova en elimineringskost genom att undvika laktos i två veckor och se om besvären försvinner. Men vid kvarstående symtom, osäkerhet eller om något inte stämmer, är det klokt att låta läkare utreda saken. Då kan till exempel ett vätgasandningstest göras, eller så kan du remitteras vidare för allergitester.

För barn är det alltid bäst att låta vården bedöma situationen. Komjölksallergi är vanligare hos små barn och symtomen kan likna andra tillstånd.

Vad kan du äta vid laktosintolerans?

Vid laktosintolerans handlar det om att minska eller undvika laktos – inte nödvändigtvis alla mejeriprodukter.

• Ofta okej: hårda ostar (cheddar, gouda, parmesan), smör, laktosfria mejeriprodukter och små mängder vanliga mejeriprodukter, beroende på känslighet.
• Ger ofta besvär: mjölk, grädde, glass, mjuka ostar och ibland yoghurt (även om vissa tål yoghurt bättre tack vare bakteriekulturerna).
• Alternativ: växtbaserade drycker som havre-, soja- eller mandelmjölk är helt laktosfria. Laktastabletter kan också hjälpa vid enstaka tillfällen.

Vad kan du äta vid komjölksallergi?

Vid komjölksallergi måste alla produkter som innehåller mjölkprotein undvikas, även när proteinet är bearbetat.

• Undvik helt: mjölk, ost, yoghurt, smör, grädde, vassleprotein och kasein. Läs alltid innehållsförteckningen – mjölkprotein förekommer i många bröd, kakor, såser och färdigrätter.
• Viktigt att veta: laktosfria mejeriprodukter är inte säkra vid allergi. Proteinet finns fortfarande kvar.
• Alternativ: växtbaserade produkter fungerar oftast bra, men vid svår allergi bör du alltid kontrollera märkningen för spår av mjölk.

Växtmjölk som alternativ

Oavsett om du har laktosintolerans eller komjölksallergi är växtbaserad mjölk ett tryggt alternativ. Havre-, soja-, mandel- och rismjölk innehåller varken laktos eller komjölksprotein.

Du kan köpa färdig växtmjölk eller göra den själv. Hemgjord växtmjölk ger full kontroll över innehållet och saknar tillsatser och konserveringsmedel. Med mixer och sil tar det cirka 10–15 minuter per liter. En mjölkmaskin som Mylky gör jobbet på runt en minut och d slipper silning helt.

Tänk på att välja berikade alternativ eller komplettera kosten på annat sätt, eftersom växtmjölk naturligt innehåller mindre kalcium och vitamin B12 än komjölk.

Kan man ha både intolerans och allergi?

I teorin ja, men det är ovanligt. De flesta har antingen laktosintolerans eller komjölksallergi – inte båda.

Om symtomen är otydliga eller förändras över tid är det bäst att låta läkare utreda situationen. Att gissa själv kan leda till onödiga kostbegränsningar, eller i värsta fall att en allvarlig allergi missas.

Kort sagt

Laktosintolerans och komjölksallergi är två helt olika tillstånd. Vid intolerans är det laktosen som orsakar besvär och små mängder kan ofta tolereras. Vid allergi är det mjölkproteinet som ger reaktioner och all komjölk måste undvikas.

Är du osäker på vilket du har? Titta på symtomen, hur snabbt de kommer och om du tål ost. Vid allergiska reaktioner som hudutslag eller andningsbesvär ska du alltid söka vård. I båda fallen är växtmjölk ett säkert val.